Vildsvin är ett av de viltslag där jakttiderna skiljer sig mest från vad många jägare förväntar sig. Stammen har vuxit kraftigt i stora delar av landet och orsakar återkommande skador på gröda och mark, vilket har gjort att lagstiftaren gett jägare ovanligt stora möjligheter att jaga vildsvin under året. Samtidigt finns viktiga begränsningar som gäller vuxna djur, och ett absolut skydd för sugga som följs av årets kultingar.
Utöver själva tiderna finns ett eget regelverk kring vilka hjälpmedel som är tillåtna vid vildsvinsjakt, däribland mörkersikte, värmekamera och olika typer av belysning. Det är ett område där reglerna är förhållandevis nya, förhållandevis detaljerade och där villkoren kan skilja beroende på jaktform. Den här guiden går igenom principerna, men eftersom både jakttider och villkoren för hjälpmedel kan ändras är Naturvårdsverket alltid den källa du ska utgå från innan du fäller ett skott.
Årsunge kontra vuxna djur
Grundprincipen i jaktförordningen är att årsunge, alltså vildsvin födda under innevarande år, får jagas under hela året. Det gör vildsvin till ett av få viltslag där en del av stammen i praktiken saknar fredningstid. Bakgrunden är att vildsvinshonor kan få flera kultingkullar per år och att stammen växer snabbt om ingen avskjutning sker på ungdjuren löpande.
Vuxna djur, alltså vildsvin som inte längre räknas som årsunge, omfattas däremot av en tidsbegränsad jakttid som inte täcker hela året. Det innebär att du måste kunna skilja på ett djur som fortfarande räknas som årsunge och ett vuxet djur innan du skjuter, särskilt under den period på året då jakten på vuxna djur inte är tillåten. Vid osäkerhet om ett djurs ålder ska du avstå från skott, eftersom en felbedömning kan innebära att du fällt djur utanför jakttid.
Det är värt att komma ihåg att gränsen mellan årsunge och vuxet djur inte alltid är knivskarp i fält, särskilt tidigt på säsongen när kultingar från våren redan hunnit växa till sig rejält. Erfarna vildsvinsjägare lär sig att läsa kroppsstorlek, huvudform och rörelsemönster, men den som är osäker gör klokast i att avstå.
Skyddet för sugga med kultingar
En sugga som följs av kultingar, alltså årsungar som fortfarande går tillsammans med sin mor och ammas eller är beroende av henne, är fredad oavsett tid på året. Skyddet gäller så länge kultingarna har den karakteristiska randiga eller brunspräckliga teckningen som yngre vildsvinskultingar har, och syftet är att förhindra att kultingar blir moderlösa och därmed lider i onödan.
I praktiken innebär det att du som jägare måste bedöma hela gruppen innan du skjuter, inte bara det enskilda djur du siktar på. Skjuter du en sugga utan att ha säkerställt att hon inte har kultingar i närheten riskerar du att bryta mot fredningen även om du trodde att djuret var ensamt. Vid åteljakt och vaktjakt, där flera djur ofta rör sig tillsammans i mörker eller skymning, är detta en av de vanligaste felkällorna och en anledning till att många vildsvinsjägare väljer att avstå från skott på större djur när gruppens sammansättning är oklar.
Reglerna kring skyddet för sugga med kultingar har varit föremål för diskussion och översyn hos Naturvårdsverket, och exakt hur skyddet är formulerat kan förändras. Utgå därför alltid från den aktuella texten i jaktförordningen och Naturvårdsverkets vägledning, snarare än vad som gällde föregående säsong.
Nattjakt, belysning och mörkersikte
Vildsvin är nattaktiva i stora delar av sitt utbredningsområde, vilket är skälet till att jakten på arten har ett eget regelverk kring hjälpmedel som annars inte är tillåtna vid jakt på övrigt vilt. Fast belysning vid åtelplats är en etablerad del av åteljakten på vildsvin och har länge varit tillåten under vissa förutsättningar. Rörlig belysning, alltså handhållen lampa eller pannlampa som riktas mot viltet, mörkersikte i form av elektronisk bildförstärkare eller bildomvandlare, samt värmekamera har därefter också öppnats upp för användning vid vildsvinsjakt, men med särskilda villkor kopplade till bland annat vilken jaktform det handlar om och i vissa fall vilken terräng jakten sker i.
Villkoren skiljer sig åt mellan de olika hjälpmedlen och mellan jaktformer som åteljakt, vaktjakt och jakt med ställande hund. I vissa fall kan Länsstyrelsen även ge särskilt tillstånd i enskilda fall, till exempel vid skador på jordbruksmark med växande gröda. Eftersom detta är ett område där regelverket är relativt nytt och har justerats efter hand är det ett av de områden där vi tydligast avråder från att lita på minnet eller på vad andra jägare berättar. Kontrollera alltid aktuella villkor för just den utrustning och den jaktform du planerar hos Naturvårdsverket innan du använder mörkersikte, värmekamera eller rörlig belysning på vildsvin.
Oavsett vad regelverket tillåter är säker identifiering av djuret alltid en förutsättning för skott. Ett bra mörkersikte eller en värmekikare av god kvalitet gör stor skillnad för att kunna avgöra ålder, kön och om en sugga har kultingar i närheten innan avtryckaren rörs.
Åteljakt och vaktjakt
Åteljakt, där man lockar vildsvin till en fast utfodringsplats och skjuter från ett tillrättalagt gömsle eller torn, är den vanligaste jaktformen på vildsvin i stora delar av landet. Metoden fungerar särskilt väl eftersom vildsvin lätt etablerar rörelsemönster kring en åtelplats som sköts regelbundet, vilket gör jakten mer förutsägbar än att söka upp djuren i terrängen. En åtelkamera är ett centralt hjälpmedel för att kartlägga vilka djur som besöker platsen, i vilken grupp de rör sig och vid vilken tid på dygnet, vilket i sin tur underlättar bedömningen av om en sugga har kultingar innan jakten inleds.
Vaktjakt innebär att jägaren passar av ett stråk eller ett område utan fast åtel, ofta i gryning eller skymning när vildsvinen rör sig mellan viloplats och födosöksområde. Båda jaktformerna kräver tålamod och stillhet, och båda ställer höga krav på artbestämning eftersom vildsvin ofta uppträder i grupp där sammansättningen är svår att överblicka i svagt ljus.
Vill du komma igång med vildsvinsjakt men saknar egen mark att jaga på finns möjlighet att hitta lämplig jaktmark eller ansluta dig till ett etablerat jaktlag som redan bedriver vildsvinsjakt, vilket ofta ger snabbare tillgång till erfarna åtelplatser och upparbetade rutiner. Är du ny på arten går vi igenom jaktformer, åtel och artbestämning steg för steg i guiden om vildsvinsjakt för nybörjare.
| Kategori | Generell jakttid | Viktigt att veta |
|---|---|---|
| Årsunge | Hela året | Måste med säkerhet kunna särskiljas från vuxet djur |
| Vuxna djur (ej sugga med kultingar) | Tidsbegränsad, ej hela året | Exakt period fastställs i jaktförordningen och kan ändras |
| Sugga som följs av kultingar | Fredad hela året | Gäller så länge kultingarna har kvar sin randiga ungteckning |
Snabba tips
- Kontrollera alltid aktuell jakttid för vuxna vildsvin hos Naturvårdsverket innan säsongen, eftersom perioden inte täcker hela året.
- Årsunge får normalt jagas hela året, men avstå vid minsta osäkerhet om djurets ålder.
- Skjut aldrig en sugga utan att först ha säkerställt att hon inte följs av kultingar.
- Använd åtelkamera för att kartlägga gruppens sammansättning innan jakten inleds.
- Ta reda på gällande villkor för mörkersikte, värmekamera och rörlig belysning innan du använder dem på vildsvin.
- Kom ihåg att villkoren för hjälpmedel kan skilja mellan åteljakt, vaktjakt och jakt med ställande hund.
- Vid osäkerhet om särskilt tillstånd för din jaktform, kontakta Länsstyrelsen i ditt län.
- Sök upp gällande text i jaktförordningen inför varje säsong i stället för att lita på förra årets rutiner.
Vanliga frågor
Får man jaga vildsvin hela året?
Vildsvinsjakten är uppdelad i flera kategorier med olika regler. Årsunge får normalt jagas under hela året, medan jakten på vuxna djur är begränsad till en del av året som fastställs i jaktförordningen. Sugga som följs av kultingar är fredad oavsett tid på året. Kontrollera aktuell period för vuxna djur hos Naturvårdsverket inför varje säsong.
Vad räknas som årsunge vid vildsvinsjakt?
Årsunge är vildsvin som är födda under innevarande år, och de får jagas under hela året enligt jaktförordningen. Skillnaden mot vuxna djur handlar både om ålder och storlek, och gränsen kan vara svår att bedöma i fält, särskilt sent på säsongen när kultingar hunnit växa. Vid osäkerhet om ett djurs ålder bör skottet avstås.
Varför är sugga med kultingar fredad?
Skyddet finns för att förhindra att kultingar blir moderlösa och lider i onödan innan de klarar sig själva. Fredningen gäller oavsett tid på året så länge kultingarna har den karakteristiska teckning som yngre djur har. Jägaren måste därför bedöma hela gruppens sammansättning, inte bara det enskilda djur som siktas på, innan skott avlossas.
Får man använda mörkersikte vid vildsvinsjakt?
Mörkersikte i form av elektronisk bildförstärkare, bildomvandlare eller värmekamera kan under vissa förutsättningar användas vid jakt på vildsvin, men villkoren skiljer sig mellan jaktform och typ av utrustning. Reglerna är relativt nya och har justerats efter hand, så aktuella villkor för just den utrustning och jaktform det gäller bör alltid kontrolleras hos Naturvårdsverket innan användning.
Är rörlig belysning tillåtet vid vildsvinsjakt?
Rörlig belysning, som handhållen lampa eller pannlampa riktad mot viltet, är tillåtet vid jakt på vildsvin under vissa villkor, till skillnad från jakt på de flesta andra viltslag där sådan belysning generellt är förbjuden. Fast belysning vid åtelplats har en egen och mer etablerad reglering. Exakta förutsättningar för när och hur rörlig belysning får användas bör kontrolleras hos Naturvårdsverket.
Kan Länsstyrelsen ge särskilt tillstånd för hjälpmedel vid vildsvinsjakt?
Länsstyrelsen kan i enskilda fall bevilja särskilt tillstånd för hjälpmedel som annars inte är generellt tillåtna vid en viss jaktform, exempelvis i samband med skador på jordbruksmark med växande gröda. Ett sådant tillstånd gäller den specifika situation det beviljats för och ersätter inte det generella regelverket. Kontakta Länsstyrelsen i ditt län om din situation kräver ett avsteg från de generella villkoren.
